Hail, Jørn Lande!

Jag tänkte att vi skulle hylla idag. En liten doldis för somliga kanske, men en stor röst med ett spännande och omfångsrikt skivmässigt förflutet sin vi ska skärskåda närmare. Vi pratar om norrmannen med guldstrupen, Jørn Lande. Bilden du ser på honom när han pekar lite tufft mot himlen (eller publiken, det är lite oklart) är tagen från hans officiella hemsida, och jag har i samband med mitt skrivande för sidan Werock.se haft nöjet att intervjua karl’n. Det är en löjligt trevlig prick som verkligen gillar musik och är tillmötesgående mot sina fans, och det i kombination med att han är väldigt produktiv – såväl avseende nytt material som vad gäller att spela live – gör att det här blir en liten hyllning till honom. Jag tycker han är värd det, och enklast av allt kanske är att presentera lite skivor som han har varit med på? Det finns otroligt många, men jag plockade lite guldkorn ur skivhyllan..

IMG_2168 IMG_2171

Som synes har jag lagt dem lite sådär halvt stilfullt i vår slitna TV-spelshörnas soffa, men i alla fall- Längst fram på den vänstra bilden (och i mitten till höger på den andra) ligger en skiva med hans egna band JORN. Det är en liveskiva, ”Live In America”, och jag valde den just för att jag tycker att det ska hedras med artister som verkligen försöker komma ut. JORN har spelat på alla möjliga och omöjliga ställen, och man har kunnat se den på festivare i Haninge och Upplands Väsby för att bara ta några mindre orter. Den bästa studioskivan tycker jag är ”The Duke”, men man får topplåtarna live här också, såväl som (förstås) en massa medleys som hyllar hans största idoler sångmässigt: David Coverdale och Ronnie James Dio (han har bra smak…!). Vackert fejkblå med en svart örn på framsidan, och det är absolut en skiva som jag skulle kunna rekommendera för dig som är sugen på att ”smaka lite” på JORN och hur sången egentligen låter. Just den skivan finns tyvärr inte på Spotify, det finns en annan (”Live In Black”), men den tycker jag inte är lika hjärtlig av någon anledning. Kolla in hela JORN på Spotify via denna länk!

Andra skivan på den vänstra bilden syns nästan inte alls, men den ligger som överst till höger i den andra bilden och är med bandet ARK. Skivan heter ”Burn The Sun”, och det var en av dem som jag plockade över från Metalbloggens Veckans Tips till Rebellängeln Tipsar i samband med att vi höll på att mecka i bakgrunden med den här sidan. Det finns alltså en hel del text att läsa om den skivan här om du är mer nyfiken!

Vi går istället vidare till skiva nummer tre i raden, den lite orangea som återfinns längst uppe till vänster på den tydligare bilden. Det står ALLEN – LANDE på den, och den heter ”The Battle”. Det är ett riktigt guldkorn, där svenske gitarristen Magnus Karlsson (som till vardags numera också lirar gurka för PRIMAL FEAR) har knåpat ihop ett set med fantastiska melodiska hårdrockslåtar vilka sedan har satts i struparna på SYMPHONY X/ADRENALINE MOBs sångare Russel Allen och vår man får dagen, Jørn Lande. Resultatet är fantastiskt bra, och denna giv är den starkaste av de som finns under samma flagg. tycker jag. Gillar man lite mjukare hårdrock med riktigt jävla bra sång (ja… vem gör nu inte det???) så är det här ett klipp!

Den mörka skivan med den där virveln på är BEYOND TWILLIGHT, och av dessa skivor är det den jag lyssnat in mig minst på. Den är inte helt uppenbar och ”in your face”, och jag har i ärlighetens namn inte gett den tillräckligt med speltid ännu. Spontant verkar det bra, men jag behöver ge det mer varv inser jag. Det kan bli så ibland när jag ska skriva om något, att jag upptäcker att jag famlar en aning – och det är ju ett säkert tecken på att det är dags att sluta skriva och erkänna att skivan behöver mer tid. Så. Det ska ske!

In på mer välkända domäner, vilket betyder MASTERPLAN och deras självbetitlade debut som ligger sen. Den ligger längst ner till höger, och har egentligen ett riktigt fult omslag. Snacka om intetsägande såhär på bild, det är lite som den grafiska motsvarigheten till ordet ”hen”. Men – innehållet är det som räknas, och detta är fantastiskt bra. Det ligger mitt mellan klassisk hårdrock och power metal, och jag tycker att Jørn sjunger riktigt bra här – även om jag i intervjun förstod att han var allt annat än nöjd med situationen som var då, och att han tyckte att de fått kompromissa. Det må så vara, men vilken platta de presterade trots det då, säger i så fall jag. Lyssna exempelvis på Enlighten Me, Sail On eller finfina balladen When Love Comes Close

Sist men tjockast – dubbel-CD med rockopera! Det är Ålandsboende gitarristen Nikolo Kotsev som gör Nostradamus, och gosse om han har samlat ihop ett skapligt gäng för att sjunga rollerna! Du hittar stjärnor som Joe Lynn Turner, Glenn Hughes, Alannah Myles, Doogie White, Göran Edman och Sass White som sångare, medan i stort sett hela EUROPE (minus Joey Tempest då) utgör orkester, och… eftersom det är just rockopera så är det här väldigt varierat. Från skimrande smäckra stråkar till bra hårdrock med klassiskt melodiöst anslag, och vill man höra när Jørn  verkligen är i sitt esse så ska man spela låten Inquisition, där han växelsjunger mot Joe Lynn Turner (eller, för att hålla oss i rollerna, då The Inquisitor (Jørn) frågar ut Nostradamus (Jeff). Kombinationen som drivet, riffet, kören och sånginsatserna blir i den låten… wow. Det är häftigt!
Tyvärr finns inte detta att belyssna på Spotify, så du får kolla den via YouTube istället. Kolla kanske vid 26 minuter in för att höra Glenn Hughes(Henry II, King Of France) rocka stenhårt i Caught Up In A Rush, njut via otroligt läckra The Eagle och Plague innan du når till Inquisition som ligger ligger med start runt 41:46 in i klippet. Det är bara att njuta av den där lite ruffiga rösten och inse att det är värt att hylla en modern sångare som Jørn Lande som ändå hyllar de gamla och klassiska hårdrockssångarna.

Norge kan, tydligen. Jørn kan i alla fall absolut.

Hail, Jørn Lande!

Dela...Share on Facebook0Tweet about this on TwitterPin on Pinterest0Share on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone

2 thoughts on “Hail, Jørn Lande!”

  1. Pingback: Recension: ALLEN – LANDE “The Great Divide” | HEAVY METALE - ROCK 'N' RULE!

  2. Pingback: Recension: JORN LANDE & TROND HOLTER “Dracula – Swing Of Death” | HEAVY METALE - ROCK 'N' RULE!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *