Öl i metallens namn.

by Hopmaestro on 2017/07/01

Förord:
1:a upplagan 20160928
2:a upplagan 20170701

Update med: Entombed Helles Lager, 1349 Black Ale och Usurpress (Ordained).

Den här krönikan behandlar ämnet ”bandöl”. Det är inga regelrätta recensioner i den meningen, utan fokuserar lika mycket på bandet som deras öl. Se det mer som en ”logg-bok” över vad som finns eller har funnits. Denna kommer att uppdateras löpande. Datumet uppdateras varje gång jag lägger mina snuskiga händer på en ny och de hamnar överst i krönikan och nästa uppdatering åker de ner och hamnar i alfabetisk ordning.

 

Fenomenet med att sätta sin band-logo på en öl och släppa ut på marknaden är ingen direkt nyhet. Vi har sett öl från bl.a. Kiss, AC/DC och Motörhead med något ”o-rockiga” resultat. Eller ja, det beror ju på hur man ser på öl rent generellt? Vill man ha en smaklös, billig och hävarvänlig bira som man kan skotta i sig på festival snabbare än Yngwie drar av ett solo – så visst, kör hårt!

Men, man borde som band tänka lite på att den öl man sätter sitt namn på representerar ju även dig och ditt varumärke som artist. Det tycker jag i alla fall. Så då stämmer det väl kanske att Kiss har en blaskig makro-lager som sitt bandöl? Lika smaklös och billig som Gene Simmon’s marknadsföringsteknik och hans smaklösa åsikter om musikbranchen rent generellt? Eller att man ska kunna ta en öl med deras namn på som lika gärna kunde vara någon annan öl fast effekten blir den samma. Ungefär som uttalandet att Kiss kommer att fortsätta när Gene och Paul går i pension. Då sätter man bara ditt en annan person med samma smink och scenkläder, och sen får alla vad dom vill ha ändå?

Jag ska inte haka upp mig för mycket på den delen. Vill man ha en billig och generisk öl så får man dricka det om man vill, jag har kommit till den punkt då jag inte längre orkar bry mig så mycket om vilken öl folk dricker. Det finns faktiskt folk som tycker ”vanlig makro-lager” är gott, precis som det finns folk som faktiskt tycker att Takida är bra…

Men, jag ska istället fokusera lite på vilka band-öl det finns där ute. Eller ”hårdrocksöl” om du så vill? Alla finns inte kvar på marknaden kanske, eller är väldigt svåra att få tag på, så se det mer som en liten resa genom vad som faktiskt har spottats ut, både historiskt och nyligen.


Nya tillägg:

(Ny) Usurpress Ordained – Stil: Berliner Weisse – Bryggs av Tempel Brygghus – Styrka: 4,5%

Svenska dödsmetallarna Usurpress skulle kunna vara det band som har lyckats bäst med att översätta musiken till ölen? Deras lätt råa och skitiga dödsmetall återspeglas med råge i ölets karaktär. Visst, det är en halvsur och olustig bira med lite skitig aura – men det är ju precis som bandets musik.

All heder för det.

Bryggd med kinesiskt Gunpowder Té, eller Pärlté som jag tror det kallas på Svenska? Jag är ingen direkt konnässör av té, och jag rakar inte heller benen eller använder hudlotion… så att… ja?
Med smak av omogna äpplen, örter och allmän småsur så känns det som att den smakar som etiketten ser ut ungefär.

Bra bira och stöddigt av Usurpress att ta en lite uddare stil till sin öl.

 

 

 

(Ny) Entombed – Stil: Helles Lager – Bryggd av: Mackens Bryggeri / Nils Oscar – Styrka: 5,2%

Stilbildarna och ikonerna i Entombed har genomgått både det ena och andra i sin karriär. För mig personligen så har framför allt deras första två plattor betytt enormt mycket i mitt musikaliska formande fram till idag. Det är även så att jag håller ”Clandestine” högre än ”Left Hand Path” på ett sätt. Det brukar vara en bra ”ice-breaker” i en grupp av likasinnade dödsmetallare att kläcka den frasen, för då är festen igång sedan.

Men alla plattor håller såklart hela vägen, och när de nu släppt en öl i bandets namn så är förväntningarna höga. Okej, vi kan reda ut en annan sak här på en gång också, det finns två olika Entombed idag, en vanlig och en A.D., men det här är alltså original Entombed som släpper ölen. Alex Hellid har nämligen rättigheterna till varumärket Entombed när det kommer till alkoholhaltiga drycker.

Biran i sig är en Helles Lager enligt etiketten, även om jag tycker att den är lite för färgstark för det. Kolla bara färgen i glaset. Skitsamma, är den god då? Ja det tycker jag. En synnerligen smakrik lager som kan passa både den ölhävande och inte så nogräknade, såväl som konnässören som letar efter djup och dimension.

Receptet är framtaget ihop med Macken Bryggeri, men den är sedan bryggd hos Nils Oscar som återigen dyker upp i bandölssammanhang även om de ”bara” bistått med utrustning här.

Finnes tillgänglig på Systembolaget och då med kollikrav 20. Artikel nr 89481

 

 

(NY) 1349 Black Ale – Stil: American Strong Ale – Bryggs av Lervig / Surly – Styrka: 13,49%

 

Självklart så håller procenten 13,49 i denna oheliga brygd. Norska 1349 har själva varit med och bryggt denna ihop med Amerikanska Surly hos Lervig Aktiebryggeri i Norge. Det finns varianter på denna öl som jag skulle kunna sälja min själ för att få tag på, nu är min själ redan såld flera gånger till banken, jobbet och annat så det är inte mycket kvar att sälja, så det vore en dålig affär för Hin Håle, men ändå. De varianter som finns/fanns är en fatlagrad Bourbon Barrel version, plus en variant på den med körsbär dessutom. Ahhh. De har även bryggt den hos Surly Brewing i Staterna, då i bomber-format och vaxad kork.

Grundölen, den som är på bilden, är ett långkok av okristliga mått med mängder av Etiopiskt kaffe bryskt ikastat. Jag frågade Lervig på All In Beerfest om de skulle brygga den någon mer gång och killen där skakade bara på huvudet och började tala bokmål baklänges. Jag tolkade det som ett nej. Idén de hade var att göra en blandning av Imperial Stout och DIPA och resultatet blev nästan som en monster Black IPA fast med ännu mer tyngd och ondska.

Den här är tjock och viskositeten är nästan som olja. Otroliga kaffetoner med mustiga underliggande grova hugg av humle, tallolja och demonsvett. För varje sip så känner man den svärtade värmen sprida sig i kroppen. Sjuk öl.

1349 har även en snällare Pale Ale på marknaden, men den har jag inte fått tag på än. Skulle ni snubbla över den här dock, så rekommenderar jag att ni provar den, oavsett om du gillar 1349 eller inte. En av de mustigaste öl jag provat någonsin.

 

———-
Äldre inlägg – alfabetisk ordning efter bandnamn.


Cannibal Corpse – Amber Smashed Face – Amber Ale – 7,0%

3floydsambersmashed1
Cannibal Corpse – Amber Smashed Face – Amber Ale – 7,0%

”An aggressively hopped American Amber Ale sure to crush your skull and liquify your brain”

Ja nu vänder vi snoken mot USA och kollar på hur det faktiskt går till när man brandar in en bandöl. Cannibal Corpse är ju legendariska inom extrem-metall och då duger det inte med vad som helst. Bandet själva valde dock stilen Amber Ale att representera deras image vilket kan diskuteras om det är ett passande val?

Som tur är så är det Three Floyds som är bryggeriet i detta fall, så man humlar helt sonika upp den här stackars Amber Ale’n, kör den i en moshpit ett par varv så att alkoholprocenten stiger till 7% och sen låter man Vince Locke göra etiketten (serietecknaren som gjort alla bandets skivomslag).

Ger du sen biran ett slagkraftigt namn som ordleker med en av bandets kändaste låt-titlar så är saken biff.

Det här är en tung bärs för att vara en Amber, och den har en stöddig humleprofil som häller tallolja som balsam på din svarta själ tillsammans med spår av apelsinskal och en lätt lätt friskhet från blodröda bär. Den blir borderline Red-IPA nästan, men malten drar ner den i den där välbekanta morfars-smaken som amber’s lätt får. Oavsett så är det en godbit imagemässigt sett för bandet.

Det är lite synd att Three Floyds är så svåra att få tag på i Sverige, eller ”lite” kanske är ett understatement som heter duga? Det är jävligt synd, för de har en djävulsk massa öl på sin repertoar, och flera bandöl än denna. Jag fick min flaska via en trade, dock så vet jag att den har funnits på Mikkeller Webshop i Danmark. Ni får hålla ögonen öppna om ni vill få tag på den här, det är värt det om du är ett CC-fan.

 


 

Ghost – Nils Oscar Grale – Scotch Ale – 6,66%

Ghost4
Ghost – Nils Oscar Grale – Scotch Ale – 6,66%

Ja, allas kelgrisar Ghost som med sin ”glimten-i-ögat” mörkrock flirtar med både Hin Håle själv såväl som allt från mjuk-rockare till extrem-metallare. Man kan tycka vad man vill om bandet och dess musik men de hade i alla fall den goda smaken att tänka till på sin första bandöl.

En upphumlad Scotch Ale inbjuder till lite mörkare riter än deras andra öl som släpptes (mer om den senare). Jag gillade Grale, och jag gillade den såpass mycket att den fick en egen recension (<— klicka där). Nu har det kommit till min kännedom att det kan finnas kvar av denna ölen att beställa på Systembolaget. Deras distro, ”Brands For Fans” tillkännagav att det fanns ett gäng 8-pack kvar.

Ja, tyvärr, du läste rätt – det är 8-pack av den här som säljs. Så om du inte är ett hängivet Ghost-fan av rang så kan det vara lite mycket att punga ut med utan att veta om det är bra skit. Men gå ihop med någon/några kompisar och dela på ett kolli.

Medans du väntar på leveransen så kan du lyssna på Ghost’s senaste låt som släpptes nyligen (beroende på när du läser detta?).

I skrivande stund tillgänglig på Systembolaget, få kolli kvar. 39,50 kr (8-pack) = 316 kr (Edit: Gammal info)


Motörhead – Nils Oscar Motörhead Imperial Pale Lager – 6,2%

nilsoscarmotorhead

Motörhead – Nils Oscar Motörhead Imperial Pale Lager – 6,2%

Eftersom jag nämnde Motörhead i inledningen, så kan vi titta på deras öl. De har faktiskt två öl (Edit: tre nu – det har tillkommit en APA med namnet Röad Crew), plus massa vin, cider och annat junk. Motörhead är precis det jag menar med råge och lite till. Om man tänker på bandets image och stil på musiken, så var det nog fler än jag som höjde på ögonbrynen när deras första dryck var ett Rosé-vin? Hur många här inne fantiserade om att grabbarna sitter backstage efter ett svettigt gig och smuttar på ett glas rosé? Inte jag i alla fall. Jag hade blivit mindre förvånad om de hade börjat med att släppa färdigblandad, och lite busblandad ”Screwdriver” på PET-flaska, ”Serveras byxvarm”. Men vi fokuserar på ölen istället.

Dels har de en öl som heter ”Bastard’s Lager” och det är en makro-lager bryggd av Krönleins Bryggeri. Den kan vi väl se som en liten plump i protokollet, ungefär som låten ”Going to Brazil” kanske? Men de har även ”Motörhead Imperial Pale Lager”, bryggd hos de svenska legendarerna Nils Oscar.

Stilen Imperial Pale Lager inbjuder till lite starkare och tyngre rock’n’roll.
Med en arom som är lite diskret och lättare humletoner så är det här också en ganska ”hävarvänlig” bira som trots allt lever upp till namnet på något sätt. Det smakar lite regnblöt jeansväst och ingådda läderbrallor. Tänk 2 dagar på Hultsfred med lite för mycket kläder på sig, och lite mer regn än vad de där förbannade YR.no lovade. Men, det är ingen ”Overkill” eller ”Ace of Spades”. Möjligtvis ”Killed by Death”, en tungjobbare som sakta men säkert drar ner dig i gyttjan om du inte passar dig.

I stort sett en ren lager med lite extra ooomph och extra alkohol, som faktiskt känns lite i eftersmaken om du frågar mig.

Finns tillgänglig från leverantören, via Systembolaget, som 20-kolli. 29,90 kr.



 

Dela...Share on Facebook57Tweet about this on TwitterPin on Pinterest0Share on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone
What's your reaction?
RockNrule
67%
LOL
0%
Cheers
33%
Meh...
0%
Sad
0%
RAGE!
0%
comments
Leave a reply
  • 2016/09/28 at 13:12

    Amber Smashed Face hade man ju gärna lagt vantarna på. Fler band borde (och gör väl i allt högre grad) använda sig av mindre/bättre bryggerier när de gör sina egna band-öl.

    • Hopmaestro
      2016/09/28 at 14:59

      Skillnaden brukar ligga i om bandet själva är ölintresserade, eller om det är deras management som tycker att det vore fräsigt med en bira i bandets namn. Men jag tycker mig se en ändring vid horisonten.

Leave a Response

Heavy Metale contact: info@heavymetale.com, phone:+46707556002