Rebellängeln Tipsar: SEVEN SISTERS ”S/t”

Sista Rebellängeln Tipsar för vårterminen 2017, och givetvis ska vi ha en passande skiva för tillfället. Brittiska SEVEN SISTERS och deras självbetitlade debut passar prick in på den beskrivningen av ett par lika enkla som självklara anledningar. Vi tar dem väl i punktform för säkerhets skull va, ifall du råkar läsa det här på Midsommarafton eller kanske rentav dagen efter…?
1) Det är en skiva som inte är alldeles ”lätt” att hitta. För egen del var det Stones på Tune Of The Day som tipsade om dem i samband med den årliga Hårdrockskvällen.
2) Jag har lovat att den ska få tid i ljuset, i samband med att den här och tre andra plattor lyftes fram som skivor jag missade förra året.
3) Detta är klassisk heavy metal som passar väl till sommaren. NWOBHM, fast förstås inte riktigt eftersom vi snackar 2016 som utgivningsår. Dessutom är det här är en skiva som trots sitt upptempo och glada anslag har en ton av melankoli i sig – jag tror det har att göra med sången från Kyle McNeill. Jag tycker det är lämpligt för sommaren.
4) Skivan är förstås dunder och har bra låtar.

Så.
Du förstår nu alltså att detta är klassisk hårdrock där melodi och attityd är viktigare ledord än aggressivitet. Det är mer jeansjacka och hårdrockslångt hår medan man sänker en bärs på puben och viftar med horntecknet på fingrarna än att man badar i månskenet alldeles ensam på kyrkogården mitt i natten. Låtar som Destiny’s Calling, Highways Of The Night, Commanded By Fear eller Gods And Men Alike är enkla och rättframma men så effektiva. Antagligen är just singeln Highway Of The Night eller The Silk Road det bästa exemplen på hur SEVEN SISTERS låter och vill vara – tvillinggitarrer, text om att åka båge mitt i natten, bra melodi. Det är bra ingångsspår för dig som vill provlyssna.
Inte för att resterande del av skivan är svag. Absolut inte, ”Seven Sisters” är en alldeles utmärkt debut som faktiskt inte innehåller några svaga spår egentligen. Alla är inte dunderbra, men har du väl börjat lyssna på den här plattan så kommer den att snurra ett knippe varv. Personligen är jag som sagt väldigt förtjust i att det är bittersweet. Bitterljuvt. Jag blir lika delar glad som melankolisk av att höra på den, och jag gillar det.
Glad för att det är sommar – lite ledsen för att Tipsen är slut nu, i alla fall för vårterminen. Kanske för alltid, sånt vet man inte. Ska fundera lite på det.

Gillar du förresten det här så tycker jag att du ska kolla in Tipset om AMULET också., och deras ”The First”. Det är också en märklig platta från England som liksom väcker tveeggade tankar och som i attityden ju påminner om det här.
Till nästa gång du tipsas om en skiva (på ett eller annat sätt!) av Rebellängeln avslutar vi med SEVEN SISTERS. Ödet kallar oss ut på Nattens Motorväg, där vi Rena Som Synden ska följa Silkesvägen, Styrda av Rädsla för att möta de Sju Systrarna. 
 (fan, det blir ostigt om man översätter till svenska… men du fattar. Kolla den här plattan!)  

Dela...Share on Facebook8Tweet about this on TwitterPin on Pinterest0Share on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone

2 thoughts on “Rebellängeln Tipsar: SEVEN SISTERS ”S/t””

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *