Rebellängeln Tipsar: WITCHES OF GOD ”The Blood Of Others”

Det kan faktiskt se ut som en medveten tanke, det faktumet att det nu blir ”triss i häxeri” i Tipsserien, men det är inte fallet. Första WITCHERY, sen WITCH CROSS och nu WITCHES OF GOD på tre raka veckor är resultatet av något så banalt som att jag hade sorterat skivorna jag ville skriva om efter hur jag plockade dem ur hyllan. Eller, rättare sagt, ”sortera” är ett starkt ord. Jag staplade dem, och de här hade jag grävt fram medan jag stod på knä nere vid ”W” i hyllan. Bugande, nästan.
Och det är väl ett minst sagt lämpligt beteende när vi pratar om just Guds Häxor? WITCHES OF GOD är från Los Angeles och har släppt två plattor. Den här, debuten ”The Blood Of Others” är från 2013 och jag har köpt den i en sån där skön specialkombo där man får en vinyl-LP och en CD i samma paket. (Stones fick vinylen vill jag minnas?) Ett rent chansköp, på rekommendation från Record Heaven-killarna. 
Ett chansköp som verkligen föll väl ut, för detta mina damer och herrar, detta är smutsig rock’n’roll med lite stoner-drag och en osviklig känsla för läckra refränger mitt i djävulsdyrkandet. Det är inte speciellt hårt, samtidigt som det är helt kompromisslöst. 
Dessutom görs det med glimten i ögat – man startar till exempel med låten Devils II, vilken följs av Devils III… och då ser man sen att Devils, den första Djävulslåten alltså, återfinns som spår nummer 6! Det är subtilt roligt tycker jag. låtarna heter annars saker som First Blood, Chasing Coffins, The Blood Of Others och The Horror. Lyriken är brutal, det handlar om hur häxorna reser för att knulla med Djävulen, hur den största och eviga skräcken finns inom dig och andra trevligheter. man kan enkelt säga att om den här plattan såldes öppet i Staterna skulle den ha världens största ”Parental Guidiance – Includes Foul Language”-klistermärke på sig…!
Det bästa med skivan är ändå inte att man får frossa i blod, sex och jävulsdyrkan när det gäller texterna, det är att låtarna är bra. Speciellt förtjust är jag i Devils II, Devils III, The Horror och avslutande Chasing Coffins – men faktiskt är alla spår starka. 
Bandet i sig vill inte skriva ut speciellt mycket information om sig själva, men finns med på bilder lite här och var. Deras Bandcamp och Facebook är bra platser att börja om du vill rota vidare, men egentligen är det här en skiva som du ska lyssna på snarare än läsa om.

Jag vill påstå att det är ett alldeles utmärkt Tips, eftersom gissningsvis ganska få har koll på WITCHES OF GOD, och ganska många kommer att tycka de är bra. 
Det är musik som är svår att inte gilla, helt enkelt, kombinerat med ett band som inte är speciellt utbrett. Än så länge…
 

Dela...Share on Facebook0Tweet about this on TwitterPin on Pinterest0Share on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *