Recension: DECAPITATED ”Anticult”

…alltså, jag måste få börja den här recensionen med att dela ut en ”tumme upp” Polska DECAPITATED har ju historiskt befunnit sig i den tekniska dödsmetall-genren för att efter återkomsten nästan likna MESHUGGAH lite. Stundtals lite knepiga riff, lite djent-känsla på skivor som ”Carnal Is Forever” och ”Blood Mantra”. Med ”Anticult” tvättar man nästan helt bort den delen och rör sig mot en enkelhet istället. Ett groove där låten får stå i centrum, och enbart i vissa stycken hänger man kvar i komplexiteten från förr – och det är enbart av godo. DECAPITATED har alltid haft cred, men fan om inte det här gör att man dessutom får framgång? Jag tror det!

För att extremt kort ta lite bakgrundsfakta så kan vi konstatera att det här är gänget som bara var snorungar när de levererade ”Winds Of Creation” (ja, den har varit Tips här på bloggen, så följ länken för att läsa mer!), och som lirade brallorna av de flesta inom tekniskt dödsmangel. Sen en trafikolycka i Vitryssland 2007 som fick till följd att bandets dåvarande trummis Witold ”Vitek” Kiełtyka avled i sviterna medan sångaren Adrian ”Covan” Kowanek fortfarande befinner sig i koma. Resterande del av bandet med starke gitarristen och grundaren Wacław ”Vogg” Kiełtyka i spetsen har dessutom haft ytterligare en olycka med turnébuss efter det (i USA, om jag inte minns fel…), så de torde ha kluvna känslor inför turnéer. Nu består bandet förutom Vogg av Rafał ”Rasta” Piotrowski på sång, Michał ”Młody” Łysejko på trummor och Hubert Więcek på bas – och efter 20 års existens som band tycks det vara dags att ta ett steg ut i hårdrocksallmänhetens finrum. ”Anticult” är språngbrädan, och kanske uttrycks det bäst i recensionen på Angry Metal Guy (som i övrigt sågar plattan, men det är deras problem): a groove metal record with a fine dusting of death.

Fast det börjar lite DECAPITATED-traditionellt. Första spåret heter Impulse, och är antagligen det tråkigaste på skivans korta 37 minuter. Anledningen är inte att låten är dålig, utan att den i jämförelse med de efterföljande raka högerkrokarna framstår som lite avvaktande. Man glömmer bort det rätt fort dock, för sen blir det åka av. Eller som Werock-kollegan Fredrik skrev i sin recension: H-E-L-V-E-T-E vad det går! Man får spår som Deathvaluation, Kill The Cult (som ensam kommer att betyda massor för DECAPITATED, det där mina vänner är en dunderhit!), Anger Line, Earth Scar, Never (singeln, som var den låt som fick Fredrik att utbrista i sådana ord) och One-Eyed Scar. Och det resulterar i en skiva där det inte finns ett gram överflödigt fett, där man njuter och headbangar och lirar lufttrummor och -gitarr medan man har moshpit md sig själv. Det är verkligen groove med lite döds strösslat på, och det är riktigt jävla bra. Så bra att dte är på gränsen till maxbetyg. Skivomslaget är ett av de snyggare i år, kanske det snyggaste, och om jag jämför den här skivan med TOMBS ”The Grand Annihilation” så kan jag nog kanske inte för egen del förklara varför den fick en fullpott, betyg fem, medan jag håller dne här snäppet lägre. De är nog lika bra, och det som skiljer kanske är djupet.

DECAPITATED och ”Anticult” sitter vid första lyssningen, och håller sig där. Betygsfyra ska ses som extremt stark…

DECAPITATED ”Anticult” = 4/5. Mycket bra. Du behöver detta!

Dela...Share on Facebook0Tweet about this on TwitterPin on Pinterest0Share on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *