Recension: SAXON ”Thunderbolt”

22 album. 22 jävla plattor sen den självbetitlade debuten -79 och SAXON är fortfarande relevanta och påhittiga – det är verkligen värt att göra hatten av för. Faktum är att de brittiska veteranerna manglat hårdrock bra länge sen det man kanske tänker på som deras ”klassiska tid” (ett bra exempel är väl ”Crusader” som kom -84, och det faktum att detta är 16:e plattan EFTER den klassikern – det sätter saker i perspektiv), och de senaste 5-6 skivorna har alla följt ungefär samma modell när det gäller låtmaterialet. Ett par riktigt bra nya spår och resten duglig hårdrock som inte gör bort sig – allt serverat med bra produktion och hjärtat på rätt ställe. ”Thunderbolt” bryter inte det mönstret speciellt, men man kastar in en och annan joker i leken ändå – till exempel bjuds man på growl från Johan Hegg (AMON AMARTH!) i växelsång med Biffs klassiska hårdrocksröst i relativt stökiga Predator. Det är ett nytt grepp, som framförallt ger variation till plattan.

Annars är det lite som man vill ha det. Biff Byford sjunger fortfarande bra. Paul Quinn och Doug Scarratt lirar fortfarande gura med själ och hjärta. Nibbs Carter har vuxit ut helt i sitt basspel, och Nigel Glockler fortsätter ge rätt energi till bandet med sitt trumspel. Skivan startar med majestätiska introt Olympus Rising innan man släpper lös titelspåret. Fläskig start, men bästa låtarna på skivan är ändå Nosferatu (The Vampire’s Waltz), Sons Of Odin och The Secret Of Flight. Övriga låtar håller – precis som noterats – en jämn och bra nivå. ”Thunderbolt” har ju ändå som huvudsyfte att dels visa att bandet fortfarande är att räkna med, samt att ge en giltig orsak för att hålla hjulen rullande. Egen öl (jodå, det är Heavy MetAle som kommer med den!), och spelningar där man lite snyggt kan varva in en del nytt material med de stora klassikerna.

Kanske hade något spår letat sig in i spellistan som eder Rebellängel smaskade ihop till Hopmaestro, men det är förstås en anig tidigt att säga något om det. Med ett så klassiskt band som SAXON ska man ge det lite tid för att se hur materialet sitter tillsammans med det som redan finns.

Tills dess konstaterar vi att SAXON levererar igen. Man är fortfarande relevanta, och står stadigt med båda benen i den klassiska hårdrocksmyllan. Betyget är en arbetsseger, och framförallt är det första halvan av skivan som gör att det tippar över till en fyra snarare än en trea. Imponerande av SAXON!

SAXON ”Thunderbolt” = 4/5. Mycket Bra. Du Behöver Detta!

Dela...Share on Facebook0Tweet about this on TwitterPin on Pinterest0Share on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *